Ibland hamnade jag i dubbla hemligheter
“Jag blev även öppen med hivet ganska snabbt, när jag var i 20-årsåldern. Vi kallade det då att komma ut en andra gång. Men jag kände inte alltid att jag både kunde vara öppen med att jag både är bög och lever med hiv.”
Joakim Berlin
I slutet av 80-talet var jag en levnadsglad kille på gymnasiet och nyutkommen bög. Det var väldigt ovanligt på den tiden. Idag har vi kommit mycket längre i att få vara som en är. Mina vänner accepterade mig och det var skönt. Men sedan när jag var 18 och fick hiv stötte jag på fördomar om att det nästan var förväntat att jag som bög fick hiv. Det fanns också en föreställning om att jag hade haft mycket sex och väldigt ofta fick jag frågan vem som hade gett mig hiv och – underförstått – om han hade gjort det av ondo.
Gemenskapen och stödet fann jag hos andra som levde med hiv, både bland hbtq-personer och heterosexuella för det var så min vänkrets såg ut. Jag blev även öppen med hivet ganska snabbt, när jag var i 20-årsåldern. Vi kallade det då att komma ut en andra gång. Men ändå hamnade jag ibland i dubbla hemligheter, jag kände inte alltid att jag både kunde vara öppen med att jag både är bög och lever med hiv. Ibland nöjde jag mig med att bara berätta att jag lever med hiv utan att spä på fördomarna att de med hiv är bögar eller tvärtom att jag är bög utan att berätta om hivet. För det var inte lätt att vara öppen med sin hivstatus inom gaycommunityt. Det var ganska svårt faktiskt.Att vara öppen blev överhuvudtaget något av en krock när vi gick in i den tystnad runt hiv som följde på 1990-talet. Fördomarna har bara fortsatt under alla dessa 27 år som jag levt med hiv. Men jag har fortsatte med mitt enträgna arbete med att vara så öppen som möjligt med både hivet och att jag är bög. Och idag är jag tillfreds med att jag har två saker som ibland kan vara svåra att prata om i olika sammanhang privat.
Det är så många som lever i sina bubblor med rädsla och okunskap och därför kämpar jag med att fortsätta vara öppen och engagera mig i hiv- och hbtq-frågor på nationell likväl som lokal nivå. Det är viktigt att nya personer som får hiv ser att vi finns och att det inte blir så stor sak att både leva med hiv och att vara hbtq-person. Arbetet fortsätter för att se till att alla kan få vara den de är, oavsett hur en definierar sig själv.